Vatten, 1

och vart tog alla strömmar vägen?

När jag står framför havet

med känslorna öppna

stirrar på vattnet

letar rörelse

letar känsla

vart tog rösten vägen?

Ett dött hav som inte pratar

 

och vattendropparna har fastnat i isen

och även om jag hackar

är det bara is som lossnar

 

is är inte vatten

vatten är vatten

is är is

 

men isklumparna jag bär i fickan smälter snabbt

även om havet fortfarande

är fruset

 

jag letar strömmar under isen

går med slagruta och stetoskop

och en hacka som jag kan hacka loss flisor med

lyssnar efter något bultande

en slumrande viskning

vakna!

 

Som en öken

stort och öppet

ingenting

tomt och kallt

ett land som inte är land

öppet hav som är instängt

och alla känslor stannar på isen

kommer inte vidare

jag hittar ingen rörelse

ingen viskning


RSS 2.0