Längtar iväg
Jag känner mig efter
för första gången är rummet för barnsligt
kroppen för liten
För första gången känns målningarna som står längs väggarna för små
för första gången vill jag rensa ut allt i rummet och ha något annat
andra pennor
andra böcker
eller mest
en annan bokhylla att ställa böckerna i
och ett annat skrivbord att ställa pennorna på.
Jag kommer! vill jag skrika
men det gör ingen skillnad
jag kommer inte mer för det
och jag får ingen att förstå mina känslor
med de orden
nej, det hänger på nu
på det här
dikten ett krav på sig att lyckas förmedla
jag vill bli förstådd
Rummet känns för fullt och för ingrott
sakerna känns för gamla
för bevarade
sakerna känns passivt mottagna
jag vill välja mitt eget! Eller åtminstone välja bort
det jag inte vill ha
Jag känner mig efter
kvar
inte lämnad
bara efter.
Hänger inte riktigt med.
Är inte riktigt där.
Sover som ett barn.
Är ett barn.
Jag känner mig som ett barn.
Kan en tågresa förändra mig?
Det är mer än en tågresa
Det är omgivningen och människorna
säger ni
Jag gör vad jag kan
i en röra av förut
och annat passerat
Jag skriver och tänker på imorgon
då packandet börjar.
