halvblint, halvgalet

i det att mörkret är mörkt

och ljuden är ljud

i det att varje dag fortsätter vidare

-

olika faser, visst

men att det måste vara olika liv.

olika människor,

men det att även tankarna

struktureras om från grunden

gör att grunden känns böljande

-

är det lättare eller svårare att dansa på en böljande grund?

benen rör sig oberäknat

vackert kanske

eller så snubblar de

och det blir fult

någon kanske råkar trilla

-

i det att jag sitter och är min mittpunkt samtidigt som mörkret rör sig runt omkring

i det att ljuden är sina egna och jag min egen?

-

i det att världar skapas och överges

i det att världar skapas och bebos

i det att man börjar om på nytt

och det förra råkar blåsa iväg

vinden som blåser mörker och ljus

vita färger som målas svarta som målas vita som målas in i vinkelformer

vinden som målar mitt ansikte

-

benen rör sig oberäknat och nytt

de vet inte vad de landar på efter snurrhoppen

de vet ingenting

det blåser och är vitt och mörkt

kroppen sitter och är sin mittpunkt